Who am I kidding...

Ja....vem lurar jag?

Vem tror att leendet på mina läppar är äkta?

Har nyss kommit ner ifrån ovanvåningen efter att ha sett första avsnittet av Idol. Jag brukar se uttagningarna, men sen tröttnar jag. I reklampausen visade de lite ur Biggest Loser Sverige. En av deltagarna i detta visade på slutet upp en ultraljudsbild på ett litet foster. Då brast det för mig fullständigt. Jag gick från en supernöjd tjej i sina bästa år, som på någon timme hunnit äta kvällsmat med familjen, veckohandlat på Ica Maxi och tvättat två maskiner smutsiga kläder....till ett vrak med krokodiltårar forsandes ner för kinderna.

Vad fan tror jag egentligen? Att tiden läker alla sår? Det har jag inbillat mig fram tills nu. Jag mår bra om dagarna. Kan prata om mina två små pojkar utan att lipa. Kan titta på min kropp och tänka "nog fan ser jag bra ut för att ha varit gravid tre gånger".

Jag håller mig borta ifrån kyrkogården för att slippa minnas. Jag är lättirriterad och grinig, men tänker att "det går nog över snart".

Nej lilla vän....det gör det nog inte. Jag har förlorat det finaste man kan få i livet. Två gånger dessutom. Jag har fått föda två pojkar som min egen kropp först gett liv, men sedan släckt. Jag är en gående killermachine....med rätt att döda.

Andra dödar myggor, jag dödar mina barn.

Isak sa häromdagen, "jag är ensam...jag har ingen lillebror". Jag är medveten om att han inte riktigt vet vad han pratar om, men det känns, det gör ont i hjärtat.

Nej, nu ska jag trycka på min Ultimate Omnitrix och gå från deprimerad självplågande bitterfitta till mitt vanliga glada jag :o)

Imorgon ska Isak och jag vara hemma och mysa. Blir nog mest till att ta det lugnt och på eftermiddagen följer vi med största sannolikhet med mamma M och hämtar Eric på dagis. Najs!

Nu ska jag ta hand om pappa T....som precis sa att jag har sunkiga boppar. Ha ha, min karl är inte som alla andra om det nu var någon som trodde det.

Peace, love & understanding! ;o)

Måndag...

Politik är riktigt tråkigt. Jag tittar inte på några debatter och river all valpropaganda som letar sig innanför dessa fyra väggar.

Detta kan ju förvisso bero på att jag redan vet vem jag ska rösta på. Valet är liksom enkelt. Jag behöver inte se partiledarna smutskasta varandra och uppföra sig som svin i tv.

Såg nyss en reklamfilm för "mitt" parti på dumburken och den är ju bara så bra :o)

http://www.youtube.com/watch?v=S1g7PfCYOks

Jag hämtade Isak på förskolan 16.30 idag, men känslan sitter fortfarande kvar. Hans enorma glädje när vi ser varandra på parkeringen och att höra honom upprepa "det är min mamma" med sådan enorm inlevelse. När han hoppar upp i min famn och utbrister "JAG ÄLSKAR MIN MAMMA". Ååhhh, mer, mer, mer! Inget får mig att må så bra.

Läste i en bok hos morbror M igår om att leva med barn. Vid tre års ålder är det tydligen vanligt att barn uttalar sin kärlek för sina föräldrar, nära och kära gång på gång. Stämmer perfekt på vår lille kille och jag njuter obeskrivligt av varje tillfälle.

Jag sjöng Isak till sömns för en stund sedan. Innan dess hade han och T tittat lite på Ben 10. Ett perfekt avslut på en bra dag.

Nä, om jag skulle ta och försöka komma i form igen. Reparera det förkylningen raserat. Få tillbaka känslan av total satisfaction.

Då måste jag se till att min trötta kropp kommer upp på ovanvåningen och sätter sig på motionscykeln. Hur svårt kan det vara liksom?! Men sanningen är den....att jag hellre läser inredningstidningar, tittar på tv och äter choklad. Som jag gör just nu.

Jag pallar inte!

Hade kunnat skriva bra mycket mer idag, men jag ska göra lite nytta istället ;o)

See you later!

Hastighet...

Jag ska fatta mig kort, för man bloggar inte på arbetstid.

Att lägga upp bilder hemma tar en hel evighet, men här tog det inte ens en minut att överföra de sju nedan. Sanslöst!

Så här kommer alltså bilder ifrån gårdagen så får jag skriva mer ikväll:

Morbror och Isak

T & kusin Alexander

Alexander, morbror och mormor/farmor

Humor...

Ha ha ha....

Pappa T kom hem för en stund sedan efter en timmes träning på gymmet. På vägen hem hade han spytt i buskarna borta vid kyrkan. Hmmm, överarbetad möjligtvis? ;o)

Men det var inte detta som var roligt naturligtvis. Det roliga hände för en liten stund sedan.

Isak vaknade, snackade och kom upp ur sängen. Kissedags! T tar sig an uppdraget och försvinner runt hörnet. Jag springer också bort till slutet av hallen för att hjälpa till.

Där sitter Isak på toalettsitsen och T säger "men ska du inte kissa då". "Jag kan inte göra det med dom" säger Isak och pekar mellan benen.

Då har T glömt att ta av honom kalsongerna. Så stackarn sitter där med sprängfylld urinblåsa men vill inte för allt i världen kissa i kalsongerna. Naw, det var så gulligt! Jag höll samtidigt på att dö av skratt.

Några sekunder senare var behovet uträttat. Sen somnade min prins om på min axel när jag bar honom tillbaka till sovrummet.

Män är av naturen väldigt förvirrade. I alla fall den jag lever med, hi hi hi.

Hoppas han inte läser detta inlägget....för då blir han nog lite butter.

Trötta hjältar...

Vi hämtade Eric på dagis idag tillsammans med mamma M och lille Oscar. Det är så härligt att se Isak och Eric tillsammans. Vi säger att de är kusiner även om de egentligen är nästkusiner. Men hur fan förklarar man det liksom?! ;o) Samtidigt så vet de ju inte heller vad kusiner är, men de kan säga det i alla fall. Isak är superstolt när han säger att Eric och Oscar är hans kusiner. Roligt.

Vi åkte sedan hem till dem och lekte och åt glass. Det var två trötta hjältar som lekte, bråkade och rymde från sina mammor. Jag fick ett sms från mamma M innan och Eric hade stupat i soffan med vällingflaskan hängandes i mungipan. Isak somnade 18.40 i soffan efter en kvällsmiddag bestående av omelett och macka.

Då är man trött om man somnar på de visen ;o)

Nu ska jag titta på tv och äta choklad.

Fångarna på fortet

Ringorm...

Jag har ju under några veckor misstänkt att Isak har ringorm. Han har det på vänster ben, nere vid vaden. Det blossar upp, torkar ut lite, försvinner nästan helt, för att sedan blossa upp igen. Just nu är det ingen vacker syn.

Jag har köpt en svampdödande kräm på Apoteket, men inte börjat använda den ännu. Det står ju att det ska vara svårt att få bort och att man tillslut kan vara tvungen att uppsöka läkare. Men farligt för hälsan är det som tur är inte.

Han måste ha fått det av kaninerna och när jag nyss googlade "ringorm kanin" så fick jag en hel del bildresultat. När jag såg en av bilderna kom det som en blixt från klar himmel....visst fan måste det vara detta han lider av! Sandra (ena kaninen) brukar se ut så ibland. Vi har alltid trott att det är Simon som slitit av henne pälsen. Men så är förmodligen inte fallet.

Så nu blir det till att smörja, smörja, smörja och hoppas på det bästa.

Så här ser det ut....men på bild ser det helt ok ut kan jag tycka.

Betydligt värre i verkligheten.

Apoteket...

Jag måste erkänna....jag älskar Apoteket. Jag älskar att smyga omkring bland hyllorna och titta på alla tuber och förpackningar. Går nästan igång på att stoppa kundkorgen full med tamponger, nässpray, tabletter, tandborstar och krämer.

Idag när Isak och jag hämtade min Furadantin så hittade jag denna (se nedan) lilla underbara burk. Snacka om att det är en fullträff med en somrig liten plåtburk med ljuvligt doftande läppbalsam nu när höstkylan intar vårt avlånga land. Me like! Så jag var ju bara tvungen att köpa en. Den fanns i gröna toner också ;o)

Nu ska vi träffa mamma M, Eric och Oscar. Hög mysfaktor!