söndag 17 maj 2009

Blixt från klar himmel...

Ahhh, en skön och avslappnade hemmadag är snart till ända. Det är som balsam för själen när allt får ha sin stilla gång.
Vi har lekt, jobbat i trädgården, shoppat, ätit god mat och njutit av varandras sällskap och pricken över i:et var när vi kamerachattade med pappa på msn.

Morgonen började med att Isak tog på mitt ärr efter kejsarsnittet och frågade "vad är det". Det är där du kom ut sa jag. "Ja fan!" svarar han då. Oops, har han nu snappat upp ett förbjudet ord också? ;o) Damn it!

Aja, worse things can happen.

När Isak och jag satt och åt lunch så ringde det på dörren. Ville typ sluta andas och låtsas att jag inte var hemma. För nog visste jag vem som stod utanför. Men jag tog mitt förnuft tillfånga och öppnade för Jehovas Vittne ;o) Pappa T har nämligen sett till att han besöker oss typ varannan helg. Med sig har han sin son eller dotter. En mycket trevlig och sympatisk italienare, men hos mig har han inget att hämta. Inte hos pappa T heller för den delen, men min kära man älskar att diskutera med honom om allt mellan himmel och jord.
Fick två små häften som vi brukar få. Läser aldrig dem, men idag ögnade jag igenom det ena. Och där var det! Namnet jag har väntat på. NOA! Det vill jag döpa mitt nästa barn till.....ja, om det blir en pojke förstås.
Passar så himla bra till Isak.

En sak kvarstår dock. Det är ju lite svårt att bli med barn när man inte har sin man hemma?! :o)

Frågade Isak innan han somnade om han vill ha en bebis. Sen tjatade han om detta ända tills han slöt ögonen. Gullunge!

Nä, hur vore det om jag slutade proppa munnen full med pollykulor och kinapuffar hela tiden. Det är ju snart dags för frukost!




Tittut!



Doppade äppelbitarna i vatten innan han åt dem ;o)

Isak fick flertalet vattenballonger och gissa var han stoppade dem?

Fick rensat en hel del i rabatterna idag. Najs!


1 kommentar:

  1. Men, hur kan det vara att Isak svär?!?! Det gör väl aldrig du!?!?! *skrattar*
    Noa är ett jättefint namn! Du får väl se till att ta hem mannen din så att det blir något....
    Kram!

    SvaraRadera