Jag är trött...men jag kan inte varva ner. Har mensvärk från helvetet och krypningar i underbenen. Men jag ska snart lägga mig i soffan med en ny inredningstidning och lite smått och gott att äta och dricka.
Nej, jag måste ta tag i mig själv. Börja röra på mig och bygga upp min kropp. Detta för att möjligtvis våga mig på en ny graviditet. För en sak är säker....det kommer att tära något fruktansvärt. Medicinerna kommer att sätta sina spår för alltid skulle jag tro. Sen kanske vi inte ens lyckas....och orkar vi det....orkar man ett tredje nederlag....att föda sitt fjärde barn...sitt tredje dödfödda?
Jag ringer fan inte begravningsbyrån en gång till och ber om en tredje kistplats på minneslunden. No way!
Soffan kallar! :o)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar