Sova = döden...

Ja, så illa är det enligt Isak. Så har det varit de senaste två veckorna. Nu ikväll var det värre än vanligt...

Vi har spenderat hela dagen inomhus och det har varit helt fantastiskt. Isak har varit sprudlande glad hela tiden och hjälpt mamma att tvätta och baka bröd. Egentligen förstår jag inte vart dagen tagit vägen, men time flies when you are having fun.

Efter lunch var min ambition av vi skulle sova en stund. Men Isak gjorde klart ganska direkt att så inte skulle bli fallet. Men jag tog mig en tupplur i alla fall, skulle gissa på typ 40 minuter.
När jag vaknar möts jag av Isaks ansikte upptryckt i mitt och han säger "mamma, får jag gå ifrån". Ha ha, det är väl så han säger när de ätit på dagis. Sen var det bara till att vakna till liv.

När vi åt kvällsmat så gick ögonen i kors på charmtrollet. Så för en timme sedan cirkus försökte jag lägga honom. Jag vara helt säker på att polisen skulle komma och knacka på dörren för att något orolig granne ringt och sagt att det var barnmisshandel på G i huset bredvid. Isak skrek som besatt i vad som kändes som en halvtimme. "Inte sova mamma" "Inte säga godnatt mamma". Jisses.....att just sova har varit ett bekymmer för Isak sedan han föddes. När ska han förstå att det är något positivt? ;o)

Nu ska kaninerna få mat, brödet ska frysas och sen ska jag bara finnas till.

På tisdag kväll komma pappa T hem *längtar*. Sen på onsdag är det begravning. Jakob ska jordfästas på en kistminneslund. Min första begravning....inte trodde jag att det skulle bli mitt eget barn.

Fredag...

Jag är så trött att mina ögon går i kors :o) Det har varit en händelserik dag så det är väl egentligen inte så konstigt. Därför ska jag fatta mig kort och i princip bara lägga ut lite bilder ifrån dagen hemma hos Malin, Elias och Tilde.

Kan ju nämna att jag igår fick en kallelse ifrån sjukhuset till Specialistmödravården för flödeskontroll. Hur vore det om de hade lite bättre koll? Det är ganska smärtsamt att bli påmind på detta sättet kan jag intyga. Så det blir till att avboka denna tiden på måndag....

Imorgon väntar en heldag på tu man hand med min guldklimp!

I Elias säng

Gungar Tilde en stund

Ibland kan det vara bra att ha ett extra öga

Tittut!

Jag njöt av varje sekund!

Matar Tiger med hundkex

Elias & storebror Tiger :o)

Torsdag...

Herregud....vart tog denna vecka vägen? Imorgon är man ledig igen. Då ska vi träffa mamma Malin, Elias och Tilde. Om nu ingen feber eller annan sjukdom sätter stopp för våra planer.

Isak blev jätteledsen imorse när jag lämnade honom på dagis. Han var så fin i sin nya intensivt brandgula tröja. Den passar så bra till hans sydländska drag :o) Jag önskar själv att jag hade lite olivtonad hud istället för denna vita, genomskinliga ;o) Blir extra påtagligt nu på hösten/vintern när solens strålar omöjligt tränger igenom alla lager av kläder. Man skimrar nästan lite i blått pga alla blodkärl.

Igår när jag var på väg till dagis så hade jag en smått sönderstressad pappa ända upp i bakre stötfångare. Det är 30km/h på gatan som leder in till dagis och jag brukar lägga mig någon km/h över. Det handlar om respekt för de som bor där och framför allt respekt för allt levande som rör sig i ett bostadsområde och kring en förskola. När vi sen var framme så parkerade jag ordentligt i en parkeringsficka medans han lite nochalant ställde sig så nära ingången han kunde komma. Sen slets ungen ut ur bilen och lika hastigt som han dök upp i min backspegel så försvann han in i byggnaden.
Stackars, stackars barn tänkte jag.....

Hur som helst....sen när jag hade varit inne med Isak och var på väg ut igen så kom den en flashig överklassmamma springandes. Hon satte sig i bilen, installerade diverse statusprylar i öronen, började prata och brände iväg. Tänk vad viktigt det är att vara busy i detta landet? Framför allt där vi bor. Ju mer fullspäckad kalender man har och ju finare arbetstitel man har desto coolare är man.

Som när man ska boka en träff med någon..... De bläddrar febrilt i sin almanacka eller mobil och konstaterar efter en stund att den första lediga helgen de har är om åtta veckor?!

Nä, tacka fan för att mitt liv inte ser ut så. Vad är viktigt här i livet? Vad är lycka? Det är inte en nypolerad Mercedes på uppfarten. Det är inte den senaste mobilen i fickan. Det är inte ett headset i guld och diamanter (som jag för övrigt såg en dam med på vår närliggande galleria). Det är inte restylane i läpparna eller silikon i brösten. Eller har jag fel? Det kanske är jag som är ute och cyklar? :o)

Lycka är att lyssna till sitt barns andetag om natten.

Åhh, vad jag saknar Isak.....och vår lille ängel Jakob som jag aldrig fick lära känna.

Nu ska jag grotta ner mig i allt pappersarbete!

Gårdagen...

Här kommer även några bilder ifrån igår.

Hur lyckas jag egentligen?! Nu är klockan 23.48 och jag borde definitivt vara i säng vi detta laget för att inte se ut som något katten släpat in på hallmattan imorgon.

Det har varit en tuff första dag på jobbet idag. Tur man har så goa arbetskamrater. Satt mest och snyftade hela dagen. Förhoppningsvis får jag lite mer gjort imorgon.

Idag hade jag inbokat en tid till min barnmorska sen lång tid tillbaka. Kliniken där jag gjorde ultraljudet skulle ha hört av sig till dem och berättat vad som hänt för att jag skulle slippa....men detta hade tydligen inte fungerat. Min bm ringde och undrade vart jag höllt hus en stund innan jag skulle åka hem och hämta Isak. Hon blev smått chockad stackarn och även om samtalet gjorde mig väldigt ledsen så var det jätteskönt att få prata med henne.

Natti!

Isak och Tilde

Anton

En video ifrån igår...

Ska man skratta eller gråta? ;o) Isak kallade in Elias i sovrummet och stängde dörren. Sen hördes en del tissel och tassel som tillslut övergick i glädjerop. "Hoppa, hoppa, hoppa"

Tydligen hoppar Elias aldrig i sängen men nu har min son sett till att det aldrig igen kommer att vara nybäddat hemma hos familjen S. Oops.... *ler*

Vårt nya kök och hall...

Today has been a good day :o)

Var egentligen tänkt att jag skulle börja jobba idag, men när jag kom till dagis så var det helt mörkt och tomt. Studiedag! Tänk om någon kunde påminnt en om det?! Har inte riktigt koll på datum just nu. Dagarna har liksom bara gått....

Men, det blev en heldag med mamma Malin, Elias och lilla Tilde istället + mamma Petra och Anton. Jättemysigt! Skönt att komma hemifrån och ha fokus på annat. Dagen har bjudit på många skratt! Det får vi tacka våra små boys för! :o) Sen fick jag gosat mycket med Tilde som ju bara är två månader. Åhhh, vad bebisar luktar gott!

Hade tänkt lägga in lite bilder ifrån dagen också, men klockan är alldeles förmycket. Så det får räcka med köksbilderna som jag tog i veckan. Mer kommer förmodligen imorgon.

Köksfönstret

Nybakat lingonbröd

Väggordet jag målat på egen hand *stolt*

Vårt mirakel & vårt änglabarn...

Jag skulle kunna skriva metervis med text om vår senaste vecka, men det tjänar ingenting till. På rutinultraljudet i förra veckan så fick vi reda på att barnet i magen inte längre var i liv. Då var jag i vecka 18+6. En halv graviditet med illamående var till ända och nu väntade den sista tiden när magen växer så det knakar.

Jag hade misstänkt att något inte stod rätt till men kunde inte ens i min vildaste fantasi föreställa mig det vi behövt gå igenom den senaste veckan. Abortpiller, ett dygns värkarbete, morfinsprutor, piller, SMÄRTA, tårar, ångest & dödslängtan. Men mitt i alla detta också kärlek & ömhet.

Vår pojke (Isaks lillebror), som var så fruktansvärt efterlängtad, föddes i måndags (5/10-09) på toaletten på sjukhuset. En människa i miniformat med fem fingrar och fem tår. Helt fantastiskt fin, liten och sårbar.

Mer om detta tänker jag inte skriva nu, för det orkar jag inte.

Hade jag inte haft min underbara Isak så hade jag förmodligen inte rest mig upp på flera månader. För att inte tala om mannen i mitt liv, pappa T, som jag älskar över allt annat.

Jakob, vårt änglabarn.....vi saknar dig!

Här kommer lite bilder på vårt mirakel som vi fick behålla trots komplikationer. *Kärlek*