Ge mig ett nytt....

....öga för helvete! :o(

För cirkus tre veckor sedan fick jag något i ögat. Det var efter en dag på stranden om jag inte minns fel så det skulle ju kunna vara ett sandkorn. Hur som helst så vägrar det att försvinna. Jag känner av det hela tiden och har försökt med alla medel att få bort det. Gnuggat, sköljt med linsvätska och vatten, använt tops, gnuggat lite till och rört runt inne i härligheten.

Att ringa vårdcentralen är verkligen det sista alternativet....sista vägen ut....men jag får nog ta och göra det. Är riktigt obehagligt och stör mig hela dagen lång och även på natten. Sen blir man väl skickad vidare.

Har precis tryckt i mig en hel skål med nötter och japansk mix. Detta tillsammans med ett glas cola. Är inne i en riktig krängarperiod. Stoppar i mig choklad dagarna i ända. Men jag orkar inte riktigt bry mig.

När det gäller cyklingen så känns det som om det inte räcker för mig längre. Tyvärr tappar man då också motivationen. Får väl öka sträckorna helt enkelt till att börja med.

Avbrott.....

Jag somnade med Isak när jag låg bredvid honom. Så nu är det en ny dag och nya utmaningar ;o) (2010-08-06 09:41)

Började morgonen med att cykla lite mer än två mil i ganska så bra tempo. Men nu sitter jag här och känner att jag behöver mer.

Ironiskt nog så lyckades Isak sticka in sitt lilla finger i mitt tidigare "friska" öga. Så nu sitter jag här och har ont i båda. Lagom miserabelt :o)

Jaha...vad gör man då en dag som denna? Det är underbart när dagarna är orörda och inget speciellt är planerat. Igår gjorde vi en massa nytta som att städa våra garderober. Pappa T slet bort en sjuttiotalsgarderob i klädkammaren och vi städade några rum nitiskt som vi stört oss på länge.

Rensningen i våra garderober resulterade i lite mer än två svarta säckar fullproppade med fina kläder som för tjugo minuter sedan blev hämtade av någon hjärtförening i Ystad. Feels god! Att både ha fått fint och att ha gjort en god insats.

Ha ha, Isak springer omkring och piskar T med sitt svärd. Båda endast iförda kalsonger. Vilken underbar syn :o)