6 ggr...

Ett väldigt kort inlägg slänger jag iväg. Klockan är 21:30 och jag har inte börjat packa ännu. Allt är dock planerat i mitt huvud ;o)

T kom nyss hem ifrån gymmet. I vanlig ordning gick han och spände sig för mig och han vill då gärna att jag ska säga hur muskulös han blivit, ha ha.

På tal om T så har han gjort comeback med full styrka. Har inte latmaskat sig på två dagar.

Han började morgonen idag med att städa, fixa och dona. Klädde på Isak och förberedde allt. Gick ut och skrapade våra rutor på bilarna osv. I samma anda fortsatte han när han kom hem efter jobbet.

Jag fick ett samtal mitt i fakturerandet. T och Isak skulle laga pannbiffar med ugnsbakad klyftpotatis och grönsaker.

När jag sen kom hem klockan sex efter att ha varit hos optikern och fixat mina glasögon, så stod maten i ugnen, näst intill färdig.

Dock tänkte jag direkt "det var några konstiga jävla pannbiffar". Jag har aldrig lyckats att få de att se ut så där. Men jag ville liksom inte kritisera.

T frågar efter en stund..."ska det vara potatismjöl i". Hmm, det kommer jag inte ihåg sa jag. Han tog då fram receptet och inser efter en stund att han tagit 4 dl ströbröd istället för 4 msk. Ha ha ha, inte undra på att de såg torra och läskiga ut. Sex gånger så mycket brödsmulor är minsann inte lite det ;o)

Naw, min lille älskling (T) blev djupt besviken.

Men det gick att äta ändå. Isak åt tills han stupade och tyckte det var hur smarrigt som helst.

Det var inte bara mina brillor som gick i sönder idag. Imorse bestämde sig mina ganska sparsamt använda Ecco stövlar att de gjort sitt. Dragkedjejäveln lossnade?! Panik för en kontrollfreak som mig själv. Kan för fan inte åka till Sthlm utan mina boots?! ;o)

Så mormor blev min räddare i nöden. Jag har fått låna hennes i princip oanvända underbara stövlar. Jippie!

Dagens i-landsproblem ;o)

Nu ska jag packa och äta choklad!

Sen ska jag ta hand om min make. Min lille heting :o)

Loreen...

It doesn´t get better than this!!!

Har laddat ner Euphoria på iTunes och lyssnar om och om igen. Hög på Alvedon springer jag omkring här och dansar som en påtänd liten glädjeflicka.

Sprang nyss framför tv:n, drog ner mjukisbyxorna och skakade på rumpan för en måttligt intresserad, överklorerad (efter simhallsbesöket) liten kille.

Bra musik är som en sex gin och tonic en varm sommarkväll.

Loreen for president!!!

Snart måste denna svensken jobba lite :o( Hade hellre slösurfat bort hela kvällen, ha ha.

Linbana...

Isak och morfar in action!

Lite sliten...

Ja, då har några dagar gått. Jag har överhuvudtaget inte orkat skriva något eftersom jag varit lite hängig.

I onsdags, när jag skrev sista inlägget, så kom mormor och morfar hit en stund efter kvällsmaten. Vi lekte kurragömma och det var riktigt, riktigt underhållande. En lek man aldrig blir för gammal för. Vi har många krypin i huset som passar perfekt till detta ändamål :o)

Roligast var nog när Isak och jag gömt oss inne garderoben i sovrummet och mormor höll på att kissa i byxan när hon öppnade i tron om att där definitivt inte skulle vara någon.

På torsdagen fick jag feber. Mådde konstigt på jobb och fick boka av min Powergympa på kvällen. Sen har jag känt mig småkonstig sedan dess. Men dum som man är har man kört på i 190...istället för att låta kroppen vila.

I fredags kväll var det tjejmiddag hemma hos kusin M. Fantastiskt trevligt! En tjejkväll kan ju inte bli annat ;o) Skitsnack, god mat och en massa onyttigheter. Sen som gräddet på mosen så blev vi alla sminkade av mamma L och vi fick lära oss lite tekniker och annat. Stackaren fick inte en lugn stund ;o) Nästa gång får vi passa upp henne på bästa sätt.

Jag fick även mina ögonbryn färgade. Något jag hade bestämt mig för absolut inte skulle ske...men sen föll jag för trycket, hi hi. Men det blev så bra så.

Igår åkte vi på lite shopping till stada. Jag hade packat en hel påse med ytterkläder, extrakläder osv eftersom vi skulle hem till kusinerna efterråt. När det var dags att åka hemifrån så hade jag händerna fulla och bad T att bära ut påsen till bilen.

När vi sen kommer fram till destinationen, ett köpcentrum i min smak, så frågar jag T....."tog du påsen förresten". Nopp, det hade han inte gjort. Så jag körde upp på trottoarkanten utanför gallerian och sen var det bara till att byta förare. Jag och Isak sprang ut och in i affärer och Turken fick åka hem med svansen mellan benen. Rätt åt honom!

Vad hade denna värld varit utan oss kvinnor?!

Jag köpte mig några linnen och ett nytt halsband. Helt jäkla onödigt, men det är ju....som bekant, ganska tillfredsställande att smälla pengar.

Vid två/tre kom vi sedan hem till kusinerna. Pappa T gick direkt och lade sig i soffan och somnade. Ursäkten var att han endast sovit två/tre timmar mellan torsdagen och fredagen när han var på tjänsteresa i Polen. För många polska flickor på rummet kanske? Muahaha!

Vi andra njöt av varandras sällskap och gick ut på en promenad med lekplatsbesök. Mormor och morfar var också med. Synd dock att inte vädret var som idag...för det blev minsann ganska kallt på slutet.

Efter kvällsmaten såg vi lite på Melodifestivalen och sen åkte vi hem.

Jag vaknade imorse och kände mig riktigt hängig. Så pojkarna skickades iväg till badhuset och jag lade mig i soffan och tittade på film. Hamnde mitt i Perfect Strangers med en av mina absoluta favoriter. Rob Lowe. Alltså denna man är nog det snyggaste som satts på denna planet. Vill bara sätta tänderna i honom :o)

Tyvärr somnade jag efter typ en timme. Buhu...vilken besvikelse. Även om det var underbart skönt med lite vila.

Nu är pappa T och tränar. På vägen hem ska han handla lite till sig gnälliga fru. Ska hälla i mig citron och honungste hela kvällen i hopp om att må som en prinsessa imorgon bitti. På tisdag morgon går planet mot huvudstaden och då vill jag vara fit for fight.

Det är en slagen hjälte som ligger i soffan och tittar på tv. Timmarna i simhallen tar ut sin rätt.

På lekplatsen igår

Isak ville vara ninja

Morfar (farfar), Alexander och min bror

Mormor och jag hade våra nya snygga jackor på oss ;o)

En framtida brandman?

Kusin Sebastian i Isaks gamla body....mys!!

Tjejkväll!

Kormastoff & blodbad...

Ska fatta mig kort eftersom klockan är efter tio och soffan kallar...

Isak somnade nyss.

Idag har vi inte gjort ett smack. Hade ju lite planer, men eftersom vi båda vaknade lite förkylda så tänkte jag att en dag i pyjamas skulle göra susen. Nu känner jag ingenting och Isak verkar hur bra som helst. Najs!

Vi började dagen med att baka bröd. Jag älskar den känslan när doften av nybakat sprider sig i huset. Men det blev inga härliga mackor till frukost utan i vanlig ordning mannagrynsgröt. Mackorna kom senare, till lunch, med ägg och kaviar. Mums!

Isak har sagt så mycket roliga saker idag, men man glömmer tyvärr det mesta. När jag moppade golven sa han:

- "När jag blir skolbarn så ska jag göra allt hemma. Hjälpa dig och pappa".

Det ska vi komma ihåg! ;o)

Sen fick Isak gissa vad vi skulle göra för middag på kvällen. "Kormastoff". Isaks variant av Korv Stroganoff, hi hi. Men jag rättade honom så nu lär jag aldrig få höra denna variant igen. Sorgligt men sant.

Har även hunnit med lite internet-shopping ikväll. Om det blir en lyckat köp och det dyker upp inom lovad tid så kan jag nog vara lite fin på tjänsteresan nästa vecka. Alltid kul med nya kläder som ingen har sett innan.

Nej, nu ska jag inta ryggläge!

Isak har näsblod i princip varje dag, men för en stund sedan blev det lite väl mycket?!

Blod över allt...på tröjan, på golvet, på stolen här vid datorn osv.

Brödbaket imorse

Måste tyvärr erkänna att jag är skitkass på att låta Isak få hjälpa till :o(

Blodbad var det även häromdagen ;o)

Pappa T skar sig i läppen på något sätt och vi fick liksom inte stopp på flödet

Isak var djupt bekymrad *ler*

Inget intressant...

Det är inte lätt att hinna med nu när man även har tryckt in lite träning i sitt liv.

Tyvärr har jag nu kommit in i fasen "jag vill inte gå upp mer i vikt och tycker det är fult med muskler". Vågen visar mer och mer för varje dag och jag hatar det. Mina lår börjar bli grövre och för en tjej som mig, som liksom tycker att riktigt smala tjejer är snyggast....är det inte alls passande.

Har bilder från när jag tränade Body Pump för typ sex år sedan och det är fan ta mig ingen vacker syn. Ser ut som en rysk kulstöterska vid namn Ludmila.

Men nog om det. För det är inte så mycket jag kan göra åt det. Tänker INTE äta mindre pasta, ris och potatis och kan definitivt inte leva utan Cola och godis....och träning är ju bra för kroppen. End of story.

Isak ligger i vanlig ordning och snarkar som en hel grizzlybjörn. Han somnade inte förrän halv tio. Då är där inte många timmar kvar av dygnet för min del heller. Men imorgon är vi lediga. Så vi kan ligga och softa precis hur länge vi vill.

Funderar på en runda till stada för att titta lite på nya kläder till Isak. Kräks nästan nära jag öppnar hans garderob. Behöver förnya lite. Alla byxor han har är i storlek 110. I jeans fungerar detta fortfarande, men alla mjukisbyxor är lite för korta. Jag gillar mjukis på dagis. Det får vara hur fult det vill, men barn är barn och i en perfekt värld hade även jag sprungit omkring i mjukis dagarna i ända ;o)

Fick min nya jacka idag och den sitter som en smäck! Alltid en chansning när man beställer på nätet. Idag såg jag att de höjt priset på den igen. Jag gjorde ett riktigt kap med andra ord!

Nästa vecka väntar två dagar med jobbet i Stockholm och i mitten av mars åker jag till Barcelona på möte i tre dagar. Låter lyxigt som attan med den spanska kusten, men det blir tyvärr bara hotellets fyra väggar. Därför funderar jag och T på en resa dit i typ maj med Isak. Trevligt, trevligt. Har aldrig varit där.

Nu ska jag se Top Model på Tv3play. Ett riktigt skitprogram, men jag kan ändå inte låta bli ;o)

Kärlek...

Har jobbat en liten stund och nu sitter vi här, jag och min älskling, och njuter av varandras sällskap.

Kan inte tänka mig ett liv utan pappa T. Det finns ingen som jag kan bli så förbannad på, men det finns heller inte någon som skulle kunna ta hans plats. EVER!

16 år tillsammans. RESPEKT! ;o)

23:43?! Dags att nanna kudden. Tänkte tjata till mig lite massage först!

En tankeställare...

Här hemma har vi precis ätit kvällsmat. Biffpasta med sambal oelek enligt Arlas kokbok. Supergod och en gammal favorit i repris. Isak sitter fortfarande och äter. Loves it!

En klassiker....pappa T gick ifrån matbordet och la sig i soffan och sover nu gott. Han stod förvisso för matlagningen, men den där latmasken jag skrivit om tidigare....den äter sig längre och längre in i hans innanmäte ;o) Klockan är liksom 18:10. Inte ens ett spädbarn sover vid denna tid?!

Ska ge honom en pungspark, sedan lär han inte sova på ett bra tag....

Igår kväll var mormor och morfar här på middag och melodifestival-häng. Det första jag la märke till var mormors nya skitsnygga vinterjacka. So guess what? För tre timmar sedan beställde jag en likadan :o) Tack för inspirationen mutti!

Stackars morfar lämnade vårt hem med ett blödande sår på näsan. Han var med när Isak badade skumbad. Med sig i badet hade han sina fyra små Toy Story figurer. Mot slutet så ville Isak leka en lek där man släcker lamporna och låtsas sova osv. Morfar lekte monster och kröp fram emot badkarskanten. När han kom ända fram....ja, då reagerar Isak i någon sorts självförsvar och larmar knytnäven innehållade Teddy rakt i ansiktet på morfar. Trevlig kille?! ;o)

Jag skickade nyss Isak på ett "dags att väcka latmasken" uppdrag. Men det misslyckades tyvärr. Så pungsparken blir min sista utväg :o)

Det här energiknippet (jag) började söndagen med ett träningspass på gymmet. Cyklade mig varm i tjugo minuter och uthärdade sen ett pass i Bodybalance. Träningsvärken och ledvätskan gjorde det nämligen ganska jobbigt.

MEN, det är slut på klagandet nu. Vad är min reumatism mot MS, som en stackars mamma vars flicka går på samma dagis som Isak, lider av. Fy.... Hon var på träningshallen när jag kom imorse. Jag blir så fruktansvärt illa berörd. Känner inte henne, men vill bara krama henne. Hon kunder knappt gå och det är bara så hemskt att det inte går att beskriva. Hon har en liten flicka på 4 år...

Det är en sjuk j-vla värld vi lever i :o(

Nej, nu måste jag ta hand om disk och en något sliten liten huligan.

Lite bilder ifrån dagens korta, men kalla, utflykt:

Ha ha, ingen vacker syn...fast det blev en ganska rolig bild ;o)

Här kunde Isak lekt i flera timmar

Kasta is, is da shit!

Denna bild får mig att vilja boka ett akutingrepp hos plastikkirurgen!

Fy fan...jag åldras inte med behag

Hoppas det inte är så illa som det ser ut

Ibland blir man ledsen ;o)

En ensam vacker svan gör mig ledsen...

Som man bäddar...

....får man ligga.

Igår hade jag rejäl träningsvärk. Är man bara igång och rör sig så fungerar det ganska bra. Men jag sitter ju mest hela tiden på jobb och varenda gång jag reste mig upp så fick jag gå som om jag hade gjort på mig ;o)

Men, i natt vaknade jag och kände att något inte riktigt var som det skulle. Kunde inte röra min vänstra arm och det gjorde omänskligt ont ovanför armbågen.

Så sen fyra har jag knappt kunnat sova. Partiet precis ovanför armbågen är jättesvullet, varmt och ömmande. Överansträngning deluxe!

Hade precis samma problem när jag började träna Bodypump för cirka 6-7 år sedan.

Leden är så full med vätska att jag inte ens kan nå min egen näsa, det går liksom inte att böja armen. Lovely ;o)

Kommer inte ihåg hur länge det satt i sist jag fick det. Men jag har aldrig tömt den leden på vätska....bara knä och höft.

Men, men....skam den som ger sig. Lite vila några dagar och sen är vi på det igen ;o)

Men jag får gå till gymmet ändå och cykla lite eller liknande. Annars faller jag tillbaka i samma gamla mönster. Där jag hellre sitter i soffan och finner mig i mitt förfall *ler*.

En bild (som jag kan ha lagt upp förr) på mitt knä när det var svullet

Man måste älska min klena kropp!?

Tar tillbaka det...

Vad var det jag skrev igår....

Han andas lugnt och fint och tillsynes utan ansträngning....

Tar tillbaka det känner jag efter att ha varit vaken sedan fyra. Av någon anledning, om det har att göra med att han sover djupare (vad vet jag), så har han mest problem vid tre på natten och framåt. Det låter som om någon stryper honom. Kommer liksom inte igenom någon luft alls?! När han är förkyld så är det liksom dåligt från första stund.

Jag måste skylla alla dessa problem på T faktiskt. Jag har aldrig haft problem med andningen, men T snarkar som en liten gris om nätterna.

Idag ska jag göra lite nya slingor i mitt hår, jippie! Jag ska vara glad om jag har något hår kvar överhuvudtaget om några år i den takten jag tappar det. Vi är innerligt trötta här hemma på mina hårstrån. De är över allt. På alla nytvättade plagg (äckligt!!), på golv, i badkaret, i sängen and so on. Vi har till och med hittat ett hårstrå mellan Isaks skinkor och mindre uppseendeväckande i pappa T:s kalsonger ;o)

Hatar hår! Men ack vad jag saknar mitt långa svall...som jag var tvungen att klippa av just för att kvalitén blivit så mycket sämre av någon anledning. Nog åldern.... Eller livets hårda skola?

En lång dag...

Herregud! Varenda del av min kropp värker....fast på ett härligt, tillfredsställande sätt!!! ;o)

Jag och mamma M testade Powergympa klockan sex ikväll. En timme av ren skär tortyr, med en otroligt inspirerande instruktör. We are hooked! We will be there every monday and thursday! Det var vidrigt jobbigt, men absolut värt varenda svettdroppe. Jag fick mygla en del stundvis för att inte bryta ihop fullständigt, hi hi. Sprang gjorde jag också, mer än jag trodde att jag var kapabel till.

De flesta kände varandra sedan innan. Det är en lagom stor intim grupp, som vet varandras namn och som tydligen träffas vid terminsslutet på den lokala puben och äter och dricker tillsammans. Härligt!

Mindre härligt blir det i morgon när jag ska försöka att komma upp ur sängen och ta mig upp för trapporna på jobb.

Isak sussar inne i sovrummet. Har fått ro efter en lång dag. Han andas lugnt och fint och tillsynes utan ansträngning. Så skönt!! Bara konstigt hur det kan förändras vecka efter vecka.

Vi kom till sjukhuset exakt klockan åtta. I väntrummet, som snarare var en liten hörna i en korridor, satt redan en flicka och en pojke. Minstingen hade redan blivit inkallad. Tjugo minuter senare kom ytterligare tre barn. Isak var till en början upptagen med sina leksaker och de andra barnen, men blev rastlös och började springa upp och ner i korridoren. Jag hann bara tänka "hur fan ska detta gå"....och dörrarna öppnades. "Isak ****". Halleluja moment utbrast jag! Vi hamnade först i kön. Undrar om det var slumpen, eller om det berodde på att Isak var yngst av de resterande eller om det var läkaren som valt. That we will never know.

Ett härligt gäng sköterskor väntade inne i operationssalen. Jag tyckte det var en skrämmande och steril miljö, men Isak såg mest nyfiken ut. Dock väldigt reserverad som vanligt. Typ "mig lurar ni inte".

Läkaren som vi träffat två gånger förut hälsade på mig och sa "din son har väldigt mycket vilja, han är som en vuxen". Detta upprepade han tre gånger innan övrig personal avbröt.

Isak fick hjälp upp på sängen och masken åkte fram. Den sattes först på mig och sen kopplades gasen in. De satte den över Isaks mun och ungefär i det ögonblicket fick han lite småpanik. Man såg att han försökte hålla andan. Han började sprattla och en av sköterskorna bad om ursäkt och sa att "nu måste vi tyvärr hålla fast honom". Jag hjälpte till och försökte samtidigt att prata lugnande till honom. Det tog uppskattningsvis 20 sekunder, men det kändes som en hel evighet...innan han somnade. Han andades jättekonstigt och jag blev uppriktigt sagt rädd. Det kändes inte ok att han kämpade så in i det sista. Jag tänkte bara att tänk om han inte vaknar igen. Då är detta det ända man kommer att minnas. När man höll fast honom och tvingade honom att ligga stilla. Tänk så rädd han måste varit, min lille guldklimp.

Jag blev ännu mer ledsen när en av sköterskorna kramade mig. Jag började att tänka på Jakob och Noa och sen var självplågandet i full gång. Jag gick där fram och tillbaka i det lilla väntrummet jag blev visad till.

Tio minuter senare var allt över. Isak bars över till uppvaket och läkaren kom och pratade en kort stund med mig.

Hans polyper är förstorade och hans näsgångar är trånga. Dock tyckte han inte att polyperna var så pass stora att de ensamma borde kunna ge de symtom som Isak lider av. Andningsuppehåll, andningssvårigheter, snarkningar mm. Men en operation skulle det definitivt bli.

Sen fick jag komma till Isak. Hann bara smeka honom några sekunder sedan fick T ta min plats. Jag behövde nämligen gå upp till öra/näsa/hals och fylla i lite papper inför kommande operation.

Det var bland annat ett papper som handlade om hur jobbiga de senaste fyra veckorna varit. Hur mycket hans snarkningar påverkat nattsömnen, hans humör, vårt liv osv.

När jag väl kom ner igen så hade Isak redan vaknat. Snacka om att jag blev besviken. Jag ville ju så hemskt gärna vara där när han vaknade. Han satt nu istället och suttade på en Piggelin. Hur glad och nöjd som helst. T sa att han hade satt sig upp i sängen och yttrat "hur hamnade jag här" :o) Sen var han på benen direkt.

När vi åkte hem igen fick jag dock för att jag hållit fast honom. Hade hoppats på att han skulle glömma det. Men icke.

Vi åkte hem och åt en något försenad frukost. Sen åkte jag till jobbet med dåligt samvete deluxe. I en perfekt värld hade jag stannat hemma med honom och struntat i mitt arbete, men men.

Guldgossen fick istället följa med sin pappa till jobbet. Något som visade sig vara ganska förödande både för hans kropp och tänder. På pappas jobb finns det nämligen massor av godis och barn som varit på sjukhus är det ju synd om. Jag är glad att jag inte vet hur mycket som skvalpar i hans lilla mage :o(

Vid tre ringde de ifrån sjukhuset. De ville bara informera om att de gjort bedömningen att Isaks operation INTE ska utföras på deras sjukhus. Detta bland annat baserat på den information jag fyllt i på blanketten. Isak behöver opereras på ett sjukhus där de har mer resurser ifall komplikationer tillstöter.

Jag blev ännu mer nervös av detta samtal och även lite ledsen. Nu har man lärt känna personalen här och så ska vi till något helt annat ställe nästa gång. Tråkigt :o(

Jag hämtade Isak hos T vid halv fyra och halv fem var vi hemma. Då lagade jag min huligans favoritmiddag och njöt sedan av att se honom äta med god aptit. Stackaren hade ju bara ätit glass, ännu mera glass, choklad och godis.

Nu är klockan 22:40. Tog en paus mitt i inlägget för att titta på Revenge ;o)

Dags att släcka och lägga sig rak lång i soffan. Latmasken (pappa T) sover sedan nästan två timmar tillbaka.

En sådan här bil önskar sig Isak av tomten när han blivit stor... ;o)

Så här såg det efter simskolan i onsdags...någon ville INTE duscha

Sjukhusentrén vid andra besöket förra veckan

Tack Mio...

Förra veckan hade vi kul med kartongerna som den nya byrån låg i :o)

Denna tjockisen (jag) lyckades också åka ett par gånger utan att förstöra rutschkanan ;o)

Obehagligt...

Det har varit en lugn och skön dag idag.

Isak fick hålla i uppvärmningen på Lek & Plask och han var stolt som en tupp. Visade mig hur han gjorde när vi kom hem. Supergulligt.

Men nu sitter jag här och mår dåligt. Är nervös inför morgondagen. Pratade precis med T som är på väg hem efter en middagsbjudning och han är minst lika orolig.

Än värre blev det för drygt två timmar sedan.

Jag bad Isak att packa en väska med leksaker som han kan roa sig med på sjukhuset. Har under dagen lite enkelt försökt att förklara vad som ska hända imorgon.

Han packade hundis, bakugan och några Ben 10-figurer. Sen började han "hej då hundis....hej då bakugan....hej då Fire" (en alien i Ben 10). Så höll han på en stund. Varför säger du så undrade jag.

- För att jag ska dö mamma.

Jag frös till is inombords kan jag säga. Så fruktansvärt obehagligt :o(

Usch....längtar till imorgon kväll, då allt är över.....

Alla stjärtars dag...

Halleluja! Jag älskar onsdagar! Sitter här med Isak och äter gröt. Tyvärr rullar Cartoon Networks något sjuka barnprogram på dumburken. Svt B lyser med sin frånvaro. Den var försvunnen igår morse :o( Så jag ringde till Canal Digital innan och felanmälde. De hade inte fått in fler anmälningar ifrån vår gata. Inte så konstigt sa jag med tanke på att vi är den enda familjen med små barn. Grannen över gatan är nämligen i Thailand.

De hade fått in klagomål ifrån Karlshamn där samma kanal också hux flux hade försvunnit. En felanmälan är gjord och jag kommer att få ett sms när "problemet" är löst.

Problem och problem...men jag hade hellre sett att det var Cartoon Network som försvann och typ aldrig mer kom tillbaka ;o)

Igår var det ju alla hjärtans dag. När jag kom hem ifrån jobb så hade T lagat en tre rätters middag och innanför dörren låg ett rött litet paket med rosa rosett.

Resten av kvällen fortsatte i kärlekens tecken. Vi njöt av maten. Jag hade mitt nya Attlingsmycke om halsen och sen hade vi hett och passionerat sex heeela natten lång. Var helt öm mellan benen när jag vaknade...

HA HA HA! Lurade! Nej....så här var det:

Jag och T förbjuder varandra att handla något på alla hjärtans dag. Som T sa för någon dag sedan "alla dagar är alla hjärtans dag för mig". Varför ska man känna sig tvungen att göra något just denna dag? En dag som lanserades av kommersiella skäl och genom amerikansk kulturell påverkan, som det står på Wikipedia. Nej tack! Men att det finns människor som älskar denna dag och som går in för den till 100%...det har jag ingen åsikt om.

Vi började kvällen hemma hos mormor och morfar. Inget som var planerat utan det blev sådär spontant. Sådana tillställningar brukar alltid bli bäst. Vi blev bjudna på fantastiskt god mat. Så gott att jag minsann måste be om receptet!

Moster och morbror C och lilla Sonja var också där. De skulle bland annat låna lite saker inför sin resa till snön nästa helg då C ska åka Vasaloppet. *galning* ;o)

Cirka två timmar senare fick jag tacka för mig. Åkte hem och bytte om och hade siktet inställt på träningshallen. Jag och mamma M skulle träffas där och häng i gymmet stod på schemat.

Vi började med löpband, stepmaskin och crosstrainer. Jag tog en halvtimme på den sistnämnda. På slutet fick jag håll och fick en känsla av jag nog skulle dö ;o) Nej, så illa var det inte....men jag hade nog fortsatt en stund till om allt hade känts ok.

Sen körde vi lite styrketräning med hantlar och maskiner. Vi var faktiskt riktigt duktiga om jag får säga det själv. Dock är vi i behov av en genomgång av alla maskiner...så det ska bokas med personalen.

Slutsats av kvällens insats = Varför i helvete är det typ sex år sedan jag tränade sist?! Där är ju såååå fantastiskt skönt!!!

Sen vet jag ju att det alltid känns bäst i början. Det är när man inte längre känner att man gör framsteg osv som den riktiga utmaningen kommer. Att stå emot känslan av att det inte längre är lönt och att man hellre spenderar kvällen i soffan. Men vi ska nog klara av att peppa varandra...jag och mamma M.

När jag kom hem låg Isak och T i sängen och berättade sagor. Jag klädde av mig och kröp ner. Lite småäckligt kanske innan jag hade duschat, men det gick helt enkelt inte att låta bli :o) Vi låg och pussades och kramades ända tills jag upptäckte att Isak inte fått sina tänder borstade. Bara till att gå upp igen ;o)

När vi sen kom tillbaka till sängen igen så tog det inte många minuter förrän Isak utbrast "nej, mamma...kan vi inte sova nu...jag är verkligen trött". Hi hi, det är inte ofta han ber om att få sova.

Igår ringde jag sjukhuset. Fick en tid för "uppringning" klockan 11:20. Någon minut efter angivet klockslag ringde syster T. Ett samtal jag sent kommer att glömma.

Hon visste direkt vem hon pratade med. "Din son kommer vi aldrig att glömma sa hon. Han gjorde ett sådant intryck på oss. Han var så härlig. Att han kunde bli så påverkad, jag har aldrig sett något liknande"

Hon pratade så gott om Isak att jag nästan blev röd om både öron och kinder. Det var så himla trevligt att höra....värmde i hjärtat.

Jag förvånas dock över att detta (att ta Stesolid) tydligen är ganska ovanligt. Så att personalen reagerade som de gjorde på Apoteket var kanske inte så konstigt.

"Han somnade väl när han kom hem" frågade hon. Nopp, min lille kille sover aldrig. Detta trodde hon knappt var sant.

Hur som helst. Snabba ryck blev det. Vi ska till sjukhuset imorgon klockan åtta. Isak måste vara fastande från klockan tolv i natt. Får endast dricka ett halvt glas vatten fram till sex på morgonen. Sen är det stopp.

Ska som sagt vara på plats klockan åtta på Övervakningsenheten (tror jag att det hette). Där kommer även en massa andra barn att vara. Alla som ska sövas denna dag. Sen blir det till att vänta på sin tur. Finns ingen angiven turordning. De minsta barnen går först och där är en pojke på tre och sen en massa 07:or som Isak. Så som det känns kan ju detta ta hur lång tid som helst. Men jag håller tummarna för att vi inte hamnar sist på listan.

Blir ett äventyr! Hur det ska gå med alla barn som inte fått äta och dricka och som måste uppehålla sig på samma kvadratmeter under en längre tid? ;o)

En förälder får sen följa med in, men så klart inte vara med under själva ingreppet. Jag och T åker i alla fall dit tillsammans. Ingen av oss skulle missa detta för allt i världen.

Bara för att det ska kännas lite extra jobbigt så sov Isak bra i natt. Då tänker man genast "usch, vi kanske inte ska utsätta honom för detta ändå". Fastän man vet att det är enda lösningen för vår lille kille.

Nej, nu vill inte Isak att jag skriver mer :o)

04:34...

Vid ovan klockslag så väckte Isak mig. Då var det dags att gå upp. Han hade tänt lampan i sovrummet och ville ha ett glas vatten.

När jag sa att det var mitt i natten så kontrade han med "men jag vill prata med dig mamma". Det vet precis hur de ska få sin vilja igenom ;o) Fast jag hotade med att släcka lampan om han inte försökte att sova en stund till och trots andningssvårigheter så somnade han om ganska fort.

Värre var det för mig, med två snarkande pojkar vid min högra sida.

Så nu sitter jag här, med noll eller ingen koll på vad jag egentligen ska skriva.

Såg en extremt tråkig film innan jag somnade igår/i natt....The Debt. Hade höga förväntningar, men den var fan ta mig riktigt seg och egentligen helt meningslös. Bättre lycka med nästa film som jag nog ser i kväll.

Om någon timme så tänker jag ringa sjukhuset. De har fortfarande inte hört av sig. Ibland undrar jag hur administrationen på sådana ställen fungerar?! Om vi hade behandlat våra kunder så som sjukvården behandlar sina så hade vi inte haft en enda kvar inom loppet av några månader. Svenska folket är så tolerant att det är löjligt. Tyvärr är jag själv ett av de värsta exemplaren. Man kan liksom stampa på mig och jag säger nästan aldrig ifrån. Hamnar alltid sist i ledet.

Fan vad jag är trött på det egentligen. Därför blir man ett irriterad och bitter människa. Tror till och med att jag skulle kunna sluta som Michael Douglas i Falling Down...där han går lös på allt och alla som irriterar honom, hi hi.

Jag citerar: "En dag, när han åker i sin bil, får han helt enkelt nog. Han kliver ur bilen mitt i morgonrusningen på motorvägen och inleder en psykisk och fysisk hämndaktion mot allt och alla som han stöter på"

Tänk vad skönt att hämnas på sådana som tränger sig i trafiken, som inte använder blinkers, som alltid ska fram först, som syns och hörs mest hela tiden.....folk som på ett eller annat sätt tar för mycket av din energi om dagarna. OCH får hjälp snabbare inom sjukvården eftersom de skriker högre ;o)

Nu vakande en inte allt för pigg pappa T. Han ska till gymmet om en halvtimme. Själv ska jag dit i kväll. Längtar redan faktiskt! Ha ha, eller inte!! Men det lät bra ;o)

Gud vad jag älskar denna låt:

http://www.youtube.com/watch?v=Ahha3Cqe_fk&ob=av2e

Den är fantastisk och videon är inte dålig den heller ;o) Bland annat självaste Max Martin som ligger bakom underverket. Riktigt bra musik är som balsam för själen! Katy Perry är söt som attan, inget jag reflekterat över tidigare faktiskt.

Nej, nu måste jag äta frukost. Är hungrig som en varg.

Himmelskt...

Ganska nyss hemkomna efter en tur i det fina vintriga vädret. Så fantastiskt skönt!

Först åkte vi pulka och sen tog vi oss ner till stranden. Vindstilla och två plusgrader. Heavenly!

Nu ska vi laga middag och sen ska vi se någon av filmerna vi hyrde igår.

Mitt hjärtas dynamo

Morfar, pappa & Isak

Att kasta is är kul!

Med morfar i vassen ;o)

Jag kan flyyyyga!

Så skönt...

Igår satt jag inte ner en enda sekund fram till typ sju. Fixade på ovanvåningen. Fick den nya byrån på plats och ägnade minst en timme åt att plocka isär den gamla. Eller ska jag säga slå i sönder? ;o) Jag började lugnt och försiktigt. Skruvade bort alla metalldelar, lugnt och metodiskt. På slutet, sjukt trött på att det tog sådan tid, så bara sparkade jag loss bakstyckena och slet sönder låddelar. Lite befriande faktiskt ;o)

Sen städades vardagsrummet och mattan kom på plats. Den lämnade vi till mattvätt i veckan och 1300 kronor senare ser den riktigt trevlig och "frisk" ut. Har saknat min turkiska älskling som talade till mig ifrån skyltfönstret i Side sommaren 2003. Nu är äntligen rummet ombonat igen. Såg riktigt tråkigt och kalt ut utan den.

Mer städ och mer fejande.

Under tiden jag städade så körde T till tippen. Sen förberedde han grillen och köttet inför kvällen. Moster & morbror C och lilla Sonja kom till oss klockan sex. Vi åt nygrillad kyckling och entreôte med ugnsbakad klyftpotatis, fetaostsås och sallad. Gott gotti gott gott. Lite lyxigt att grilla så här mitt i vintern :o)

Efter maten åkte moster, jag och Isak och köpte mer än ett kilo lösgodis och hyrde tre filmer. Var dock bara Isak som tittade på film. Vi andra åt godis och tittade lite på melodifestivalen. Faaan vad tradigt det var jämfört med förra veckan. Tråkiga jävla artister.

Lilla Sonja sov heeeela kvällen och fick väckas för att äta. Då passade jag på att mysa lite :o)

Jag är nog den tråkigaste att umgås med. Redan vid tio började jag gäspa och klaga på att jag var trött, hi hi. Patetiskt.

Idag har mamma M och jag tränat Bodybalance. Wow säger jag faktiskt. Det var riktigt skönt. Stel som en pinne och mindre graciös än en 200 kilos ballerinadansös...men va fan, alla är vi nybörjare i början...och jag är ju faktiskt sjuk i mina leder.

Varje söndag får det bli!

Jag köpte mig dessutom ett årskort. Ha ha, allt eller inget. Så nu får vi se vad framtiden har att ge. Lite mindre daller till sommaren är i alla fall mitt mål. En gump som inte hänger nere i knävecken är ett annat. Större bröst hade jag heller inte sagt nej till, ha ha. Men då får jag snarare lägga mig under kniven. Fast det är det fan inte värt.

Lunchtime!

Har redan ätit en del lösgodis nu efter träningen. Not so good! :o(

Tror det blir äggröra med färska champinjoner, cocktailtomater och salladsost. Knäckebröd med ett tjockt täcke Bregott också ;o)

Ica´s salladsost (fetaost) är något jag bara måste rekommendera. Den är fan sänd från ovan. Förpackningen är något av det fulaste jag sett och får en inte att vilja stoppa den i varukorgen, men skenet bedrar.

Så leta upp ICA Basic Salladsost 200 gr i kyldisken nästa gång ni handlar. En vit förpackning med röd/vit etikett.

Snabbt tilfrisknande...

Sitter här ensam i sängen. I kritvita härliga sängkläder som vi fick av mormor och morfar i julklapp. Stora fluffiga kuddar bakom ryggen och MacBooken i knäet. Älskar vårt sovrum sedan vi målade om och köpte ny säng och nya sängbord. Bara ett par fina sänglampor som fattas....

Ha ha, det var inte många sekunders skrivro jag fick. Nu ligger det ytterligare en människa nerbäddad i värmen. Han låter mest hela tiden. Är iförd endast ett par kalsonger och kastar Bakugans på mig i hopp om att de ska vecklas ut. Nu tvinnar han även min hud i armhålan, vilket betyder att han egentligen borde ha sovit en stund till. Somnade inte förrän efter ett i natt. Förvisso sov han mellan fyra och sju igår eftermiddag, men han har vaknat alldeles för många gånger de senaste sex timmarna.

Jag pratar naturligtvis om han med de unika ögonbrynen. Han som fortfarande ser mitt bröst som en "safetyzone". Han som kommer löpandes som en gasell när han mår illa av någon doft och vill lukta på min hud. Min lille Svurk (svensk/turk), min lille ängel utan vingar.

Okej, nu sjungs det julsånger här bredvid och tjattras som aldrig förr....så nu blir det en liten paus på obestämd tid.

*Avbrott*

I förrgår kväll blev det ju en halvtimmes Indoor Walking för mig och mamma M. Jag måste erkänna att jag sneglade på klockan heeela tiden i hopp om att passet skulle vara slut ;o) Det var jäkligt jobbigt, men lite för kort tid med bara en halvtimme får jag nog säga. Jag tog det ganska lugnt med tanke på mina höfter. Skruvad inte upp motståndet särskilt högt.

Trots det korta passet och det låga motståndet så har jag konstant molande värk i höger höft. Inte skönt. Men jag får ge det några chanser till. Så länge höftleden inte blir vätskefylld så kan jag leva med det.

Imorgon ska vi köra ett pass Body Balance.

Jag imponeras av mamma M, som trots tre huliganer hemma, orkar att släpa sig till gymmet :o)

Igår fick Isak följa med T till jobbet eftersom han hade feber under natten. Det hade fungerat fantastiskt bra. Febern försvann dessutom under dagen och det gick ingen större nöd på honom.

När det var dags för lunch ringde min telefon. I vanlig ordning hade T glömt något hemma. Sin plånbok. Lite svårt att mätta munnar utan pengar ;o) Så de begav sig till mig, så åt vi tillsammans på "slabbet" en bit ifrån mitt jobb. Jättemysigt! Isak satt i mitt knä när jag ätit upp min mat. Vi kramades och pussades under tiden han kämpade med sitt Tendergrill chicken-meal ifrån BK. Men en timme senare skvalpade allt i hans mage. Ja, om man bortser ifrån de pommes jag inte kunde låta bli att norpa förstås ;o)

Igår kväll vid elva gav jag mig på slutmonteringen av byrån igen. Pappa T fick komma till undsättning när dörrarna skulle sättas på plats. Isak var naturligtvis också med och klättrade upp och ner och gömde sig inne i skåpen. Nu är den färdig och idag ska jag flytta över allt bråte ifrån den gamla till denna vita underbara skapelse. *Längtar*

Nej, nu måste jag skynda. Klockan är fem i nio och vi måste till Ica och se till att kylen blir fylld!