Hög som ett hus...

T och jag kom precis ner ifrån ovanvåningen. Min tumme blöder och jag har en blödning under huden på insidan av handflatan. Wonderful. Så vad har vi då hittat på? Jo, vi har skruvat ihop vår nya skänk ;o) Vi är dock inte klara ännu, men va fan....man kan inte hålla på dygnet runt.

Jag hör min lilla kille från andra sidan huset kämpa med sin andning. Suck....

Dessutom kliar han sig fördärvad just nu. Vi började nyligen använda ett nytt tvättmedel. Via istället för Skona. T fick ett XXL Pack Via Color på jobb och det hade varit lite dumt att inte använda det. Men vi får helt enkelt gå tillbaka till Skona och hoppas på att detta är anledningen till kliandet. Pollensäsongen drar ju inte igång förrän i mars. Så det kan det ju inte bero på.

Jag kommer nog att däcka i soffan så fort jag sätter mig ner. Har varit en helt underbar dag, men också lite psykiskt påfrestande.

Vi började morgonen med att mysa under en filt och titta på Bolibompa. Roboten Rob är favoritprogrammet just nu på SvtB. Sen lagades det mannagrynsgröt och sen började jag planera timmarna fram till 11:40 då vi skulle vara på sjukhuset.

10:45 åkte Stesoliden fram. Trodde inte Isak skulle vara så medgörlig som han var. Han vill ju inte ens ta tempen. Men suppen hamnade där den skulle och tårarna rann längs min ängels kinder. "Det svider och gör ont" sa han :o( Det tog en lång stund innan han ens vågade röra på benen. Sen tog det fem till tio minuter innan det "kickade in". Jisses! Det går inte i ord att beskriva timmen efter detta!? Han blev hög som ett hus. Hade inte kontroll på sina kroppsrörelser, men trodde samtidigt att han var typ stålmannen.

Det var väldigt underhållande att lyssna på honom, det måste jag säga. Samtidigt som det kändes förjävligt eftersom jag var helt säker på att det ändå inte skulle hjälpa. Han skulle inte gå med på undersökningen ändå.

Jag fick efter många om och men in honom i bilen. Han hängde och slängde i bilstolen. Sjöng och diskuterade med sig själv.

- När kommer jultomten igen....frågade han helt plötsligt mitt i alltihopa ;o)

När vi kom till sjukhusreceptionen så trodde hon som skulle anmäla oss att Isak var hög för att han skulle opereras. Truten gick i ett på honom och alla där tyckte han var oerhört underhållande. När vi kom upp på avdelningen så trillade Isak liksom in över tröskeln och alla vände sig mot oss. Tre sköterskor kom till undsättning, men jag sa att jag hade läget under kontroll.

Det tog bara någon minut, sen fick vi komma in till doktorn. "Oj, han är väldigt påverkad". Ja, det skulle man kanske kunna säga.

Påverkad, men inte lättlurad. För när sprayet åkte fram blev det tvärstopp.

Läkaren var väldigt pushig, men sköterskan sa direkt nej till att vi skulle försöka att tvinga honom. Det får bli narkos, sa hon. Halleluja! Varför väljer man inte detta ifrån början? Det är ingen hårfin slang man stoppar upp i näsan....den är minsann ganska grov.

Vi fick stanna på sjukhuset i en timme. De ville inte släppa iväg oss eftersom Isak var så "borta". Så jag fick läsa lite böcker för honom. Det var faktiskt riktigt mysigt. Han var trött och satt och tvinnade min hud i armhålan. Men somnade, det gjorde han inte ;o) Inte min huligan inte.

När vi sen fick åka hem sa läkaren att jag inte fick ge honom något att äta förrän han återgått till sitt normala. Men jag åkte raka vägen till Burger King som jag lovat och hämtade hem lite föda. Sunkmat har nog aldrig smakat så gott och Isak blev fort bättre när han fick mat i magen. Anledningen till att man inte ska äta är att man kan svälja fel och sätta det i halsen.

Så nu måste vi vänta på ett tredje besök. Jag hoppas innerligt att de hittar "felet". Det förtjänar min lilla kämpe efter tre års sömnstörningar.

Nu ska jag upp och skura golvet på toaletten. Isak lyckades kissa överallt utom just I toaletten. Så kändes det i alla fall ;o) Fattar inte varför han envisas med att stå upp. "Det gör de på dagis". För han har minsann inte sett pappa T göra det. Turkar sitter ner och kissar...i alla fall mitt exemplar ;o)

Nedan en video på Isak innan avfärd.