Jag har ätit som besatt idag. Från morgon till kväll vill jag påstå. De senaste timmarna har det blivit mycket lösgodis.
Men det är synd om mig....röda veckan är faktiskt ganska plågsam numera :o( Så det så!
Isak är fortfarande vaken och på ett fantastiskt humör.
Annat var det igår. Då somnade han, fastän morfar var på besök, klockan halv sex i soffan. Pang bom, så var han borta. Stackars morfar satt kvar och snackade en stund, men åkte sen hem...snuvad på lite kvalitetstid med huliganen.
Tim och jag fixade kvällsmat. Åt framför tv:n och pillade med våra tekniska prylar. Någon timme senare rörde han den smått förvirrade på sig. Han gnydde, vände och vred. Vi reagerade....men liiiite för sent. En nerkissad soffa var ett faktum.
En liten kaotisk stund följde. Av med klädsel på soffan osv. Jag hade tvättat hela klädseln dagen innan, så det kom ju verkligen lägligt. Or not! ;o)
Sen lade vi Isak i sängen. Där sov han ytterligare någon timme. Sen kissade han igen. Samma kaos. Av med påslakan, örngott och lakan. Isak fick ligga med mig i soffan undertiden som T röjde.
Vid fyra sen, så vaknade han med orden "är det morgon nu". Nej Isak, det är det INTE. Sen somnade han om och vaknade sju.
Ha ha, snacka om att vara trött. Han kissar i princip aldrig på sig om natten. Men utvilad blev han...med tanke på att klockan nu är 22:18 och att han inte visar några som helst tecken på att vilja somna.
Borstade tänderna på honom innan. Tog en ordentlig titt i hans mun och kan väl konstatera att vi måste intensifiera tandborstningen. Båda tänderna i svängen i överkäken är ordentligt gula. INTE OK! Här ska det bli förbättring! Han ska ha lika fina tänder som jag alltid haft.
Det är mycket vilja just nu. I morse skulle han absolut inte gå till dagis. Det blev vilda diskussioner om allt.
Tillslut kände jag mig tvungen att vara lite elak. Så jag sa "nu går jag" och drämde igen ytterdörren. Gömde mig sen bakom sopkärlet precis utanför. Isak fick panik. Han grät och skrek efter mig. Hemskt, hemskt...men jag lät honom hållas en liten stund. Sen gick jag fram till honom. Krokodiltårarna rann ner för hans kinder. Då sa jag till honom att jag inte vill bråka varje morgon. Jag sa att han är den jag älskar mest i hela världen och därför blir jag så ledsen när han hela tiden måste tjivas.
Message delivered om man säger så. Han blev min underbara, varma och känsliga lilla pojke igen. Han som alltid finns där någonstans under den trotsiga ytan :o) *kärlek*
Imorgon ska mormor och morfar ta med Isak på äventyr. Vad de ska göra är hemligt än så länge ;o)
T och jag ska ta tillfället i akt och fixa en massa ärenden...meaning...smälla lite pengar.
Nej, nu ska jag korka upp en cola *ler* och njuta av en timmes lugn innan jag själv förmodligen somnar.
Denna fantastiska bild på Madonna hittade T och jag häromdagen i turkisk tidning.
Jag är nog hellre slapp och dallrig, tack!
Dagens lunch på favoritstället!
Tuppwallenbergare med potatispuré, lingon och ärtor.
Helt sjukt gott och salladsbordet är minst lika bra!
Yum!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar