lördag 11 februari 2012

Snabbt tilfrisknande...

Sitter här ensam i sängen. I kritvita härliga sängkläder som vi fick av mormor och morfar i julklapp. Stora fluffiga kuddar bakom ryggen och MacBooken i knäet. Älskar vårt sovrum sedan vi målade om och köpte ny säng och nya sängbord. Bara ett par fina sänglampor som fattas....

Ha ha, det var inte många sekunders skrivro jag fick. Nu ligger det ytterligare en människa nerbäddad i värmen. Han låter mest hela tiden. Är iförd endast ett par kalsonger och kastar Bakugans på mig i hopp om att de ska vecklas ut. Nu tvinnar han även min hud i armhålan, vilket betyder att han egentligen borde ha sovit en stund till. Somnade inte förrän efter ett i natt. Förvisso sov han mellan fyra och sju igår eftermiddag, men han har vaknat alldeles för många gånger de senaste sex timmarna.
Jag pratar naturligtvis om han med de unika ögonbrynen. Han som fortfarande ser mitt bröst som en "safetyzone". Han som kommer löpandes som en gasell när han mår illa av någon doft och vill lukta på min hud. Min lille Svurk (svensk/turk), min lille ängel utan vingar.

Okej, nu sjungs det julsånger här bredvid och tjattras som aldrig förr....så nu blir det en liten paus på obestämd tid.

*Avbrott*

I förrgår kväll blev det ju en halvtimmes Indoor Walking för mig och mamma M. Jag måste erkänna att jag sneglade på klockan heeela tiden i hopp om att passet skulle vara slut ;o) Det var jäkligt jobbigt, men lite för kort tid med bara en halvtimme får jag nog säga. Jag tog det ganska lugnt med tanke på mina höfter. Skruvad inte upp motståndet särskilt högt.
Trots det korta passet och det låga motståndet så har jag konstant molande värk i höger höft. Inte skönt. Men jag får ge det några chanser till. Så länge höftleden inte blir vätskefylld så kan jag leva med det.
Imorgon ska vi köra ett pass Body Balance.

Jag imponeras av mamma M, som trots tre huliganer hemma, orkar att släpa sig till gymmet :o)


Igår fick Isak följa med T till jobbet eftersom han hade feber under natten. Det hade fungerat fantastiskt bra. Febern försvann dessutom under dagen och det gick ingen större nöd på honom.
När det var dags för lunch ringde min telefon. I vanlig ordning hade T glömt något hemma. Sin plånbok. Lite svårt att mätta munnar utan pengar ;o) Så de begav sig till mig, så åt vi tillsammans på "slabbet" en bit ifrån mitt jobb. Jättemysigt! Isak satt i mitt knä när jag ätit upp min mat. Vi kramades och pussades under tiden han kämpade med sitt Tendergrill chicken-meal ifrån BK. Men en timme senare skvalpade allt i hans mage. Ja, om man bortser ifrån de pommes jag inte kunde låta bli att norpa förstås ;o)

Igår kväll vid elva gav jag mig på slutmonteringen av byrån igen. Pappa T fick komma till undsättning när dörrarna skulle sättas på plats. Isak var naturligtvis också med och klättrade upp och ner och gömde sig inne i skåpen. Nu är den färdig och idag ska jag flytta över allt bråte ifrån den gamla till denna vita underbara skapelse. *Längtar*

Nej, nu måste jag skynda. Klockan är fem i nio och vi måste till Ica och se till att kylen blir fylld!


2 kommentarer:

  1. Hej du vännen!
    Länge sen... men har idag "läst" in mig på dina inlägg.... Så jäkla typiskt att det ska till så många besök innan de kommer fram till att narkos är bäst... varför inte bara göra det direkt...?!?!?! Märklig sjukvård vi har..
    Synd om Isak att han andas/sover så dåligt..
    Håller tummarna för att ni får en tid snarast - eller det kanske ni redan fått?!
    Duktig du är som börjat träna.. här är motivationen sådär... kanske kommer den när våren tittar fram?!? (eller inte....) :-)
    Många kramar! :-)

    SvaraRadera
  2. Ingen tid än så länge....det är också sjukt fascinerande?! De var busy när vi var där och skulle ringa och boka en tid istället. Detta var ju i onsdags...
    Köpte årskort idag....så får vi se vad det leder till. Har ingen direkt plan, tar det som det kommer :o)

    Det här vädret tar ju död på allt....inklusive viljan att röra på sig ;o)

    SvaraRadera