Borde kunna slappna av lite idag tycker jag. Då ska nog den riktigt semesterkänslan infinna sig. Eller?
Det är nämligen bara Isak och jag som är lediga nu två veckor. Pappa T jobbar. Semester tycker jag att man ska ha tillsammans. Men vi får inte ihop det på något sätt. Jag kommer aldrig kunna att ha semester exakt när jag/vi vill och man måste ju även rätta sig efter dagis. Känns som om det är synd om Isak om han ska gå på dagis när det är så kallat "semesterstängt". Hans dagis är öppet hela juli, men man slår ihop verksamheten tillsammans med ett annat dagis en bit därifrån. I måndags var det till exempel 5 "egna" barn och 30 "nykomlingar". Fast vem säger att det är synd om barn som måste gå där under dessa omständigheter?! Isak hade haft det jätteroligt och träffat nya kompisar. Han ville ta med sig en nyfunnen vän hem, efter bara en dag ;o)
Men, det är inget snack om saken. Jag/vi vill att han ska vara hemma så mycket som möjligt nu i semestertider. Det är så avslappnat och stressfritt. Som nu...när man ligger nerbäddad under filtar i soffan och tittar på Barnkanalen. *Älskar*
Igår hade jag gett mig fan på att vi skulle till stranden. Packade lite lunch i en kylväska och strax innan tolv cyklade vi ner. Jag kan säga att den solkrämen vi smorde in oss i innan vi åkte blev snarare förödande för våra kläder än ett skydd mot solens starka strålar.
Det var apkallt! Jag frös häcken av mig! Isak var i och badade, men jag tvärvägrade. Solen låg dessutom bakom ett tunt täcke av moln mest hela tiden.
Så efter en timme med bad och glass för Isak och gåshud för mig....så åkte vi hem.
På vägen hem resonerade jag med mig själv och kom fram till att det här inte är livskvalité. Jag vill kunna vara ute på sommaren. Jag vill kunna ha picknick i det gröna. Jag vill sola och bada. Jag vill ha fräknar på näsan. Jag vill se Isak hoppa runt bland vågorna. Jag vill sitta i hammocken och njuta av kvällssolen. Ja, listan kan göras lång.
Jag vill i alla fall inte ha en genomsnittlig temperatur på 14 grader hela året om. Regn och rusk och extrem brist på D-vitamin.
På kvällen bjöd mormor och morfar på middag. Såååå gott! Sen hyrde jag och mormor film och köpte godis. När vi kom hem igen blev det kurragömma i trädgården.
T är i Tyskland så jag såg en av filmerna ensam igår kväll. Dream House med tre välkända skådespelare.
Jag fick rulla ner persiennerna i alla fönster både i kök och vardagsrum. Sen var jag tvungen att hålla för öronen vid flertalet tillfällen. Den var inte jätteläskig, men tillräckligt för att jag skulle inbilla mig att det sprang skräckinjagande mördare ute i trädgården.
Nej, får försöka att skriva lite mer ikväll. Isak ser Mästerkatten, Puss in Boots...och jag vill också *ler*.
Så synd att denna ljuvliga plats inte är full till bristningsgränsen av soltörstande svenskar
Mitt inre är fullt av sådana här. Fast det ska vara de som Hemmakväll säljer som är kvadratiska. Har alltid missbrukat choklad, men nu är det dessa som jag måste äta varje dag...från morgon till kväll.
Love 'em!
Håller fullständigt med.. Min kropp är inte gjord för att leva i detta bistra, kalla land.. Var fasiken är sommaren och solen?? Idag var det ju varmt och soligt ett tag och nu är det molnigt igen.. suck.
SvaraRaderaKramis!