Ibland är livet bara för bra för att vara sant.
Igår åkte vi över sundet för att fira en arbetskamrat som fyller sextio i juli. Några av oss tog ett tidigare tåg för att överraska. Så där satt vi på en underbar uteservering i Nyhavn och Percy blev verkligen glad. Det var härligt att se. Det kräver ju lite planering för att en sådan här tillställning ska bli lyckad. Allt blev precis som man hade hoppats.
Efter några öl för mina kollegor och gin & tonic för mig så bar det av till restaurangen. Eftersom vi var lite sådär lagom försenade fick vi slänga oss i tre taxibilar.
När vi kom fram till restaurangen så yppade jag några turkiska ord. Taxichauffören reagerade direkt och sen var vi bästa vänner ;o) Jag fick användning för de ord jag lyckats lagra i min lilla hjärna, hi hi. Han var makedon, men verkade kunna en hel del turkiska. Turkarna har ju varit överallt i Europa och härjat, det är väl därför ;o)
Mat, dricka, lite mer dricka och ännu mera dricka. Sen var man på ett jävla fint humör ;o) Vi kan ha varit en smula högljudda, för danskarna satt och stirrade mest hela tiden. Men det kan ju kvitta.....men lever bara en gång.
Nej, nu får nog Isak ta och vakna. Han har sovit sedan vi kom hem efter en liten tur till stan som jag skriver mer om i nästa inlägg.
Ska snart in till stan med mina två kusiner. Najs!
Alexander, Percy & Lisa
Johan & Jonas
Jonas, Jakob, me & Roger
Servitrisen var riktigt j-kla trevlig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar